Äntligen är han här!!!!
Den 2 Januari 2015 kom denna fina pojke till världen. En liten Arvid blev det och han är alldeles, alldeles underbar! Lever för tillfället i en mysig bebisbubbla. Allt är fint med oss och vi njuter av att äntligen ha honom hos oss ♥
+2
Ingen bebis ännu..har gått över två dagar i dag och inte känner jag något speciellet heller. I morgon är det Julafton så på något viss hoppas jag att han kommer efter det nu när han inte har velat komma innan :P Sedan får han komma när han vill! Fast helst inte nyårsafton, då är det ju bättre nästa år! heheh Jag har inga som helst krav på den lilla i magen, inte alls!
Något som jag dock längtar väldigt mycket efter nu är att få tillbaka min kropp och att kunna sova på magen... har nog inte gjort det sedan jag fick reda på att jag var gravid! Konstigt hur man plötsligt ändrar sitt liv även fast han då bara var en liten prick.
Något som jag dock längtar väldigt mycket efter nu är att få tillbaka min kropp och att kunna sova på magen... har nog inte gjort det sedan jag fick reda på att jag var gravid! Konstigt hur man plötsligt ändrar sitt liv även fast han då bara var en liten prick.
God Jul på er!
1 år
Denna lilla tok har i dag varit hos oss i 1 år. Denna bild är en av de första som jag lyckades ta på henne. En riktig liten sötnos är hon våran lilla Stina!
The Bed!
Kunde inte hålla mig längre, nu när det är närmare än någonsin så tyckte jag att den lilla sängen äntligen skulle få komma upp ur sin Ikeakartong! E fick bygga i hop den medans jag satt och tittade på. Nu hoppas vi att lilla A kommer att sova gott här såklart:)
Vecka 40.
Bjuder på två bilder från förra veckan! Är nu inne i vecka 40, (39+1) den sista veckan sägs det ju, men räknar med att gå över, lika bra så att väntan inte känns för lång. Mår fortfarande jätte bra och har inga känningar på att något verkar vara på gång. Men den som väntar på något gott... eller vad är det man säger!
Fortsättning följer.....
Det där med tiden och att växa.
Har tittat igenom bilder som jag tagit under hela tiden sedan vi fick veta att det fanns något där inne i magen. Allt från vecka 5 fram tills nu. Blir alldeles förvårnad över hur man tyckte att man såg en liten mage fast det egentligen inte syndes något alls. Min oro som jag hade i början att magen inte skulle synas eller att den inte skulle bli så speciellt stor har försvunnit och nu börjar jag mer längta efter att inte ha en magen som är i vägen. Men det är så så roligt att allt har gått bra så här långt och att min oro över små saker inte har behövts så här i slutändan. Om några dagar går vi in i vecka 39 så nu är det ju trots allt inte så långt kvar även fast jag också kan få stå ut enda till vecka 42, man vet ju aldrig! Jag hoppas hur som att mitt tålamod inte tryter och att allt fortsätter att gå bra ♥
Jul hos oss.
Hemma hos oss är det äntligen jul! Tycker att det är den mysigaste av alla årstider, speciellt när det börjar bli lite frost ute eller snö (men inte för mycket). Alla julklappar är köpta och inslagna så nu ska vi bara njuta av denna månaden och vem vet förhoppningsviss får vi ju en liten familjemedlem också! Såååå spännande:) Lillen får komma ut precis när han vill nu. Men försöker också njuta sista tiden, ta det lugnt och andas.
Vecka 37
För tillfället känns det som tiden bara springer i från mig om dagarna. Dock är det annat på nätterna. Inte för att de är långa, känner att jag på någotvis har tid att vara vaken men jag snurrar runt och hittar inget skönt sätt att sova och om det inte är det måste jag kissa eller så är jag hungrig eller så ligger jag och försöker känna om lillen i magen rör på sig. Det konstiga med honom är att han verkar sova på nätterna och när jag ligger på sidan är det jätte svårt att känna om han rör på sig. Bäst är det om jag sitter lite upp. Jag känner av honom mycket mera nu under dagarna och jag gissar att det är för att han har blivitt större och större. Antar att det inte är så lätt att röra sig där inne heller...
Nu när den stora dagen närmar sig vet jag inte längre om jag ska vara nervös eller lugn. Jag har på något sätt blivitt blank och vet inte riktigt vad jag känner. Känner mig nog mer lugn än nervös iallafall. En sak som är 110% säker är ju att han ska ut. Vilket både är läskigt men spännande och väldigt väldigt lustigt! Har börjat vänja mig vid att ha något som rör sig i magen varje dag!
Drömmer mig tillbaka...
Åhh så roligt det var att fotografera mitt första Bröllop i somras. Så mycket lycka och kärlek! Såå fint!
Att planera och styra om.
Äntligen Fredag!! Efter en väldigt händelserik vecka ser jag fram emot en väldigt lugn helg. Har börjat denna fredagen med att sitta lite på Försäkringskassan för att planera föräldrarpenningen. Känner dock att det är enklare sagt än gjort! Tycker det är svårt att balansera så att man får tillräkligt med pengar men också kan vara hemma så länge som möjligt. Känns också som att december blir någon konstig kläm månad där man plötsligt inte får ut mycket alls..... samtidigt vill man ju inte använda dagar utan en bebis hemma, för det är ju med de lille jag vill ha dagarna tillsammans med...
En tripp till Västervik.
Onsdagen den 19 november och har haft en tripp med E till Västervik Förlossning. Fick igår en tid för vändningsförsök då barnmorskan tyckte att huvudet var uppåt. Jag som hela tiden tänkt att allt är som det ska kände bara att jag inte hade någon kontroll alls. Kvällen och natten kändes som de längsta så här långt i mitt liv. Men i dag när vi kom upp till Västervik visade det sig att han låg precis som han skulle. Gjorde en CTG kurva och ett snabbt ultraljud och allt såg bra ut. Så nu försöker jag åter få kontrollen och tankarna att allt (fortfarande) är bra med hjärtat där inne. Såå skönt att slippa genomgå ett vändningsförsök! Nu håller jag bara tummarna för att han ska fixera sig också♥
Tankar kring förlossningen!
Vilka gråa dagar vi har haft nu ett tag. Solen visar sig inte så länge som man skulle önska. Nackdelan är ju att man har så mycket enklare för att somna i soffan och chansen att gå ut för en skön promernad nästan är lika med noll. Jag har dock bara mig själv att skylla på! Men en kortis om dagen blir det iallafall. Bättre än inget antar jag:)
Nu är vi iallafall inne i vecka 34 och jag sitter här vid datorn och försöker skriva ett förlossningsbrev att ha med till BB. Det är ju så otroligt svårt tycker jag. Att veta hur man ska formulera sig och skriva om vad man tycker om saker som förlossningssmärtor, kejsarsnitt och amning. Jag menar, alla önskar ju att det inte ska göra så ont och att de ska gå någolunda enkelt. Fast sedan förstår man ju också att det förmodlogen kommer att göra jätte ont, en smärta som man nog inte ens kan beskriva. Kjejsarsnitt har jag hela tiden tänkt som något jag nite skulle tacka nej till sedan vill jag ju såklart att allt ska fungera som det ska. Amningen känns som något jag heller inte kan förbereda mig på. Förmodligen kommer det kännas jätte konstigt i början, sedan får man väl se hur det går...
Hur som så kommer nog känslan av att bara vilja ha ut honom någon gång och då funderar man nog inte så mycket utan istället gör man nog bara. När man väl är där. Jag tänker att det är viktigt att jag hela tiden har mig själv i sninet och sedan låter kroppen arbeta och göra det den måste. Men att man har sig själv avslappnad och lugn. Sedan får vi se hur det går..:)
Hur som så kommer nog känslan av att bara vilja ha ut honom någon gång och då funderar man nog inte så mycket utan istället gör man nog bara. När man väl är där. Jag tänker att det är viktigt att jag hela tiden har mig själv i sninet och sedan låter kroppen arbeta och göra det den måste. Men att man har sig själv avslappnad och lugn. Sedan får vi se hur det går..:)
Små små strumpor....
Har så otroligt svårt att förstå på riktigt att den som sparkar där inne ska komma ut någon gång och tillhöra våran lilla familj. Det är verkligen helt galet samtidigt som det inte kan kännas mer "på riktigt" än nu. Förberedelserna har varit många och snart knytts påsen ihop inför den stora dagen... och just det där med den stora dagen, gud så många tankar det finns samtidigt som man inte alls vet vad man ska förbereda sig på. Smärta till tusen är ju självklart och det står även i alla böcker jag har. Det gör ont det förstår jag.. men ändå. Det ska bli så spännande när den dagen kommer. Så nära men ändå inte. För ett litet tag till ska du ju stanna där inne. Men vi längtar efter dig!♥
Hej ledighet!
Nu har jag äntligen på börjat min ledighet från jobbet och allt förberedande inför lillen kan börja. Tänker att jag ska försöka ro om mig själv och bara njuta av stunderna tillsammans med liten som sparkar där inne. För den här tiden får jag ju faktiskt inte tillbaka och sedan väntar ett nytt stort äventyr. Tre blir fyra (stina ingår ju såkjlart i vår lilla familj) Den stora frågan kommer bli hur hon reagerar när den nya medlemen anländer, ska bli så roligt att se! ^^
För 1 år sedan...
Om jag veta för ett år sedan att vi skulle vänta en liten bebis ett år senare skulle jag inte trott någon. De fanns inte i mina tankar alls.. Dessa bilder är tagna precis för ett år sedan. Vardagsrummet var äntligen färdigt och jag var såå glad över att renoveringen gick så bra. Det var verkligen super roligt att köpa hus och renovera precis som man ville. Det var stort! Men nu står vi inför något ännu större♥ Så spännande och roligt det också men på ett helt annat viss! Renoveringen är färdig. även fast det alltid finns saker man kan hitta på. Men nu är det mest små fix som ändringar av gardiner, tavlor och annat roligt! Och de allra roligaste har vi framför oss (fix mässigt) Nämligen sista fixet i barnrummet! Åhh så roligt!!
