Tankar kring förlossningen!
Vilka gråa dagar vi har haft nu ett tag. Solen visar sig inte så länge som man skulle önska. Nackdelan är ju att man har så mycket enklare för att somna i soffan och chansen att gå ut för en skön promernad nästan är lika med noll. Jag har dock bara mig själv att skylla på! Men en kortis om dagen blir det iallafall. Bättre än inget antar jag:)
Nu är vi iallafall inne i vecka 34 och jag sitter här vid datorn och försöker skriva ett förlossningsbrev att ha med till BB. Det är ju så otroligt svårt tycker jag. Att veta hur man ska formulera sig och skriva om vad man tycker om saker som förlossningssmärtor, kejsarsnitt och amning. Jag menar, alla önskar ju att det inte ska göra så ont och att de ska gå någolunda enkelt. Fast sedan förstår man ju också att det förmodlogen kommer att göra jätte ont, en smärta som man nog inte ens kan beskriva. Kjejsarsnitt har jag hela tiden tänkt som något jag nite skulle tacka nej till sedan vill jag ju såklart att allt ska fungera som det ska. Amningen känns som något jag heller inte kan förbereda mig på. Förmodligen kommer det kännas jätte konstigt i början, sedan får man väl se hur det går...
Hur som så kommer nog känslan av att bara vilja ha ut honom någon gång och då funderar man nog inte så mycket utan istället gör man nog bara. När man väl är där. Jag tänker att det är viktigt att jag hela tiden har mig själv i sninet och sedan låter kroppen arbeta och göra det den måste. Men att man har sig själv avslappnad och lugn. Sedan får vi se hur det går..:)
Hur som så kommer nog känslan av att bara vilja ha ut honom någon gång och då funderar man nog inte så mycket utan istället gör man nog bara. När man väl är där. Jag tänker att det är viktigt att jag hela tiden har mig själv i sninet och sedan låter kroppen arbeta och göra det den måste. Men att man har sig själv avslappnad och lugn. Sedan får vi se hur det går..:)
Kommentarer
Trackback
