3 minuter bort.
I går tog E och jag en promenix från vårat hus. På 3 minuter kommer vi till havet. Detta stora blå. Hur underbart är inte det! Via en stig kan vi gå brevid havet och hem igen. Jag är förälskad!
Sista dagen i September.
En hel vecka med hus!
Nu äntligen är vi i vårdat fina mysiga och underbara hus! Det har varit en lång väntan och mycket längtan, m nu är vi äntligen här och det är här vi ska vara! Andra natten här är över och saker och ting börjar falla på plats. Kanske inte möbler och sånt helt och hållet, men rutiner vilket är skönt! I dag ska jag köpa tapeter och handla mat för veckan och styra lite på gården! Tror jag ska slå till och fixa ihop en rabarberpaj också:-) 
Nu börjar det....!
Nu har äntligen flytten till vårat hus börjat. Vi börjar mer och mer flytta vi över till huset. Möblerna är kvar i lägenheten tills helgen sedan bor vi definitivt i vårat hus. När vi i går för första gången kom in i vårat hus (har inte smällt det ännu, det är vårat nu!) blev jag positivt förvårnad. Köket som är helt underbart mysigt, älskar det trots att det är litet. Att vi nu ska få sätta våran still på huset är super spännande och jag vet redan nu att det kommer att bli super bra.
I dag har jag lagat massor av matlådor att ha med till huset och till lunch på jobbet. Skönt att slippa tänka på det:)
Äntligen lördag!!!
Njuter av sista helgen i lägenheten. Nästa lördag sover vi i vårat hus istället!! Räknar ner dagarna.... Annars är allt gott, jobbar och sliter och njuter av denna underbara sensommar än så länge är kvar hos oss:)
Den frukosten och den poolen i dag? Ja tack!
Och så kom regnet...
Det där med att fråga och tänka.
Jag brukar ju ofta eller ganska ofta finna mig själv med tankar runt döden. Detta slutgiltiga slut. The end. Om jag skulle få reda på att jag hade en sjukdom, en ond sådan brukar jag hoppas att jag skulle vara starka för det finns verkligen så många andra människor där ute med något ont i kroppen som är just starka. Men jag tror att jag skulle få panik och visst kan det vara så just för att jag finner mig själv med tankar om just döden. Men jag såg på desperate housewives förra veckan där de just pratade om döden, där sa i allafall en att man inte ska fråga. Fråga vad som händer när jag kommer till den där punkten av livet. För jag kan inte göra så mycket åt det iallafall. Men nu har jag även kommit fram till att man inte heller ska tänka. Tänka på vad som kan hända. För inte hjälper det mig här och nu?! Så inte tänka och inte fråga är mitt nya motto. För man blir ju faktiskt alldeles trött i huvudet om man fastnar i dessa tankar.
There's a light.
Äntligen höst!
Kanske inte riktigt ännu, men snart. Älskar dessa dagar när solen är framme men luften är lätt och frisk. Det är så mysigt att bara vara ute och njuta. Haf tror faktiskt hösten är min absoluta favorit!
