I make my mark on this moment.

Jag tror jag börjar bli rädd för mig själv! Eller jag börjar på riktigt bli det! Nu när Erik skulle ta bilen och åka till gymmet så hittade han min plånbok på biltaket. Helt sjukt att den fortfarande var kvar, jag tackar gud eller vem det nu är som styr och ställer där uppe. Men tänk om den inte hade varit kvar. Då hade pengar, kontokort, körkort och allt varit borta. Så det var en ren tur att ingen såg den. Det konstigaste är nog att jag faktiskt vet med mig själv att jag la den på taket när jag var på maxi. Så att den klarade resan enda hem är ju helt knäppt.
Så ja, jag tackar de högre krafterna och att min plånbok är gjord av ett matrial som inte glider på biltak. Tack, tack, tack!